Musikaler



Idag är det bara en sång som går om och om igen.

The name of the game.

Men ska jag erkänna något pinsamt? Jag tycker bättre om Mamma Mias version än den riktiga. Det känns lite jobbigt nästan, speciellt som jag oftast är väldigt strikt med att saker ska vara i orginalversioner. Men jag tycker ofta att musik vinner på att sjungas av någon som egentligen inte är någon särskilt bra sångare, känslan går fram mer. Självklart ska det ändå vara en relativt bra sångare, inte Pierce Brosnan.

Samma med musikaler, när bra sångare ska sjunga sångerna blir de upptagna med att låta så bra som möjligt och känslan försvinner bakom teatraliska tonartshöjningar. Ta Sweeney Todd, jag har hört sångerna tusen gånger och tyckt att de var helt okej men sen när de sjungs av skådespelare så kommer en fantastisk naken rå känsla fram och jag förstår äntligen vad sången handlar om. På riktigt.
Nej musikaler ska hållas borta ifrån bra sångare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0