Väldigt vackra

Jag har mina små tankeknep när saker blir jobbiga.

När jag har svårt att komma på hur jag ska göra med maten, när ena halvan skriker köp tusen kilo godis och andra halvan säger ät ingenting alls i tre dagar så brukar jag låtsas att jag är en annan version av mig själv. Jag fokuserar på ett foto jag har, där jag är smalare än nu men inte mager. Jag står i New York under ett enormt blommande körsbärsträd och ser lycklig ut. Egentligen hade jag ätstörningar då med men jag låtsas att jag är en frisk version av den tjejen och jag frågar mig vad hon skulle göra. Oftast är svaret köp lite lite godis och gå och träffa en vän. Konstigt nog funkar det, det blir varken att jag ger efter eller förbjuder mig själv.

När jag vill kräkas säger jag åt mig själv att ja jag ska gå ner i vikt men den nedgången ska komma för att jag lever ett hälsosamt liv utan hets, inte för att jag kräks. Det ska bli en viktnedgång som jag kan vara stolt över och stå för, den ska inte innehålla några dåliga minnen.

Båda fungerar, inte alltid men ofta nog. Tankens kraft blir starkare ju friskare jag blir.