update
Jag tänker hela tiden att jag ska skriva massa saker här i bloggen, men när jag öppnar ett nytt inlägg så blir det lika blankt i mitt huvud som på sidan. Problemet känns just nu som att jag har för mycket roliga saker på gång för att hinna med skolan ordentligt. Så inte ett enormt problem för skolan klarar jag alltid. Fortfarande fixerad vid en kille som inte gillar mig (däremot tror jag att hans bästa vän kanske gör det? oh my) men som Lie skrev, det är hans förlust sådeså.
Hänger mest med utbytestudenter ifrån världens alla hörn och jag älskar det. Speciellt eftersom jag är en av de få svenskar de känner så jag får agera guide och känna mig proffessionell. Skolan går också bra, vi läser statsrätt nu och det blir mycket tekniskt med grundlagar men jag älskar det.
Jag har så lätt att tro att allt ska bli dåligt igen om jag har en dålig dag, men jag måste inse hur långt jag har kommit. Nu för tiden är en dålig tid att jag känner mig låg och sitter hemma och ser på skräptv, en dålig hantering av mat är en chokladkaka, inte tio. Jag känner mig tyvärr ganska uttråkad av mitt liv just nu men jag tror att jag behöver vara det ett tag, jag behöver komma ifrån den konstanta kamp som mitt liv varit ganska länge, och vänja mig vid att vara vanlig. Sen kan spänningen komma tillbaka, aight?
Hänger mest med utbytestudenter ifrån världens alla hörn och jag älskar det. Speciellt eftersom jag är en av de få svenskar de känner så jag får agera guide och känna mig proffessionell. Skolan går också bra, vi läser statsrätt nu och det blir mycket tekniskt med grundlagar men jag älskar det.
Jag har så lätt att tro att allt ska bli dåligt igen om jag har en dålig dag, men jag måste inse hur långt jag har kommit. Nu för tiden är en dålig tid att jag känner mig låg och sitter hemma och ser på skräptv, en dålig hantering av mat är en chokladkaka, inte tio. Jag känner mig tyvärr ganska uttråkad av mitt liv just nu men jag tror att jag behöver vara det ett tag, jag behöver komma ifrån den konstanta kamp som mitt liv varit ganska länge, och vänja mig vid att vara vanlig. Sen kan spänningen komma tillbaka, aight?
Kommentarer
Trackback
