C'est la vie

Jag har haft en jäkligt fin helg, tror jag i alla fall.
Tog en tidig fredag och bröt pluggandet vid ett för att köpa vin och träffa Y för första gången i verkligeheten. Sjukt läskigt men sjukt fint, hoppas du tyckte det med.
På kvällen blev det fest några kvarter ifrån mitt hus men varken festen eller mitt humör kom igång och när killen jag gillar drog vid tolv tog jag min chans och sa hejdå jag med. Ville bara ha några ord på väg till tunnelbanan men det slutade med te i min lägenhet och prat om sånt som jag aldrig berättar för folk. Somnade med en arm runt min midja och vaknade till en dag utan planer och kaffe på sängen. Efter massa timmar av ingenting mer än halvsovande prat samlade vi ihop oss och gick och såg Bright Star, helt fantastisk film. En snabb middag sen hem och sova nån timme till så tätt som det bara gick innan vi trotsade kylan och gick till fina människors lägenhet och drack vin och tittade på konstiga youtubeklipp i timmar. Två timmars dans på Debaser hanns med innan ljuset i taket tändes och jag kramade vännerna hejdå och åkte hem till varm lägenhet, fortfarande med killen i släptåg. Återigen somnade jag med andetag i nacken och vaknade trygg innan vi sa hejdå och jag gick hem till en vän för att dricka te och kramas ett tag. Kom hem lagom till att mitt ex kom hit för att laga middag och trots att det var väldigt fint så blev det lite spänt och jag tog mod till mig och försökte förklara att även om det inte är hans fel så blir jag arg och uppretad av honom många gånger, och att det kanske är bra om vi ses bara då och då. Glad blev han inte men i längden är det det enda rätta.

Vad det gäller killen jag gillar så vet jag ingenting alls. Fan måste komma på nåt att kalla honom här i bloggen, "killen jag gillar" blir lite omständigt. Min vän kallar honom min sugar daddy men så långt kanske jag inte ska sträcka mig. Hm. I alla fall, jag vet ingenting. Jag får inte fjärilar i magen när jag ser honom men allt känns tryggt och precis som det ska vara när han är nära och är han inte här känns det som att något saknas. Men det underligaste är att vi just spenderat en hel helg tillsammans och bara kyssts en enda gång, i går kväll. Kramats, gosat och brottats som tusan men inget mer än det. Jag har ingen aning om hur jag ska tolka någonting men ska kanske helt enkelt låta bli och tolka och bara låta det gå som det går?
Men eftersom jag är som jag är har jag naturligtvis tänkt tusen tankar i stil med att jag är för ful för att kyssa och bla bla bla.

Kommentarer
Postat av: Ylva

Sjukt läskigt och fint är precis vad det var! Tack för den stunden - vi måste ses igen!



Tycker det låter som du har haft en fin helg - sluta tolka, börja känna och agera utefter det, eller bara låt det hända! (något jag borde säga till mig själv också ja :)) Närhet och trygghet är underskattat, och att få en hel helg som fyller på kontot är absolut inte illa... Och du är vacker, flicka, tänk aldrig något annat!!!



Kul att du gillade Bright Star! Mitt söndertrasade kärleksjag (såg pojken för sista gången på, ja, hur länge det nu blir, imorse) skulle vilja bosätta sig i den filmen och dränka sig i choklad. Istället ska jag försöka plocka ihop spillrorna och förflytta mig till Warszawa (om SJ vill) imorrn och hoppas att det går att skratta och supa bort det onda.



Fantastisk årskrönika!



Stor kram!



2010-01-12 @ 17:43:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0